Uttalsprojekt 3

Sammanfattning av föreläsning med Paula Grossman, Tylösand 1 juni 2007

 

Vi som arbetar med svenska som andraspråk vet att ett bristfälligt uttal är ett stort hinder för förståeligheten och därmed också för anställningsbarhet och integration. Dessutom underlättas den övriga delen av inlärningen, om inläraren har en god uttalsgrund.

Forskning och praxis har kommit fram till att det är prosodin som är avgörande för att svenskan skall låta svensk. Bland de prosodiska elementen är det framför allt de enskilda ljuden och stavelsernas längd som har avgörande betydelse och som också utgör den största svårigheten för flertalet invandrare.

Uttalsprojektet har visat att vad som krävs för att få till stånd en effektiv uttalsträning på skolan är:

insikt hos skolledningen om uttalets betydelse och satsning på detta
lärarfortbildning i metodik för uttalsträning och vid behov även datakunskap (filhantering, ljudinspelning..)
läromedel där uttalet prioriteras på nybörjarstadiet
datorstödda uttalsläromedel
Ca 60 sfi-lärare har hittills fått utbildning i Prosodia-metoden och integrerat den i sin undervisning. Utvärderingar av undervisning med metoden visar goda resultat.

Prosodia-metoden kännetecknas av:
Urvalet

en prioritering av innehållet i undervisningen av de väsentligaste och distinktiva dragen i svenskan (framför allt prosodin; längd, vad som är långt, vissa långa vokalljud, reduktioner)
ett systematiskt upplägg

Metodiken

lyssna och tala
bokstäver och text introduceras successivt
hjärnbaserad; sång, rytmisering, rim, rörelse, talkör, symboler, bilder …
uppföljande och kompletterande träning i datasal eller hemma med Lingusbaserade övningar